Den här uppsatsen har för avsikt att göra en kvalitativ undersökning av hur arkeologer och arkeologi presenteras i filmer och på tv för att sedan jämföra detta med hur yrkesverksamma arkeologer själva ser på sig och sitt ämne. För detta ändamål har jag tittat igenom ett antal filmer, dokumentärer, tv-serier samt tittat på Internet och gjort intervjuer. Jag kom fram till attdet finns tre huvudtyper av arkeologer på tv/film: actionarkeologer, normalarkeologer och akademikerarkeologer. Av dessa stämmer normalarkeologerna med hur arkeologerna själva beskriver sig. Ämnet arkeologi visas antingen som ren artefaktkunskap, primärt i filmer, eller som en nästan exakt vetenskap, primärt i dokumentärer..

In my essay I will study the injustice within science in movies, in this particular case: Archaeology. This essay will also examine whether there is reason to believe that there is aconnection between this unfairness and what's being displayed of the archaeologist in popular culture. In my case I have decided to focus on the movie industry because it's a dominant part of our daily life. I have chosen to explore two different groups of students studying an occupation. One is, of course, the archaeological institution at Lund University, and the other is a high school (upper secondary school) program called ?Omvårdnadsprogrammet? at Rönnens in Malmö.

Syftet med denna studie är att belysa det som är utmärkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrån två frågeställningar: Vad är karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad är specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrån teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska - egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nämligen att varje sjuksköterska är unik..

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förändras på grund av de externa förändringar som ständigt sker i branschen.Teoretisk ansats: Litteraturgenomgången är uppbyggd kring två delar. Den första är yrkesrollen och den andra är yrkesidentiteten.Metodologi: Studien använder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förståelse kring hur redovisningskonsulterna själva ser på hur förändringarna har påverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till är att fyra externa förändringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fått en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och även de personliga egenskaperna har förändrats..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Syftet med denna uppsats är att studera folkhälsosamordnarens syn på sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förståelsen för deras arbete.Frågeställningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhälsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhälsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext där de verkar?Vilka organisatoriska förutsättningar anser folkhälsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur påverkar det uppfattningen om självständighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhälsosamordnare från Västra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av kodning och analyserades utifrån professionsteori.Resultatet visar att folkhälsosamordnarens yrkesroll präglas av en otydlighet.

Förskolläraryrket är ett mångfacetterat praktiskt yrke och därför vill vi se hur verksamma förskollärare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts på två olika förskolor, på en ?traditionell? förskola och på en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering är vad förskollärare anser att deras yrke innebär; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda på varför det är svårt för förskollärarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar på vår problemprecisering använde vi en kvalitativ metod, där vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollärare.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkätstudie på 27 studenter som läser grundlärare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas åsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jämförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar på kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.